Baseboll matchen

Olika turistföretag i Palau slog ihop sig för att möta varandra i en baseboll match. Det lät roligt så jag tackade jag när jag fick förfrågan om jag ville vara med. Jag har aldrig spelat eller kollat på en baseboll match i hela mitt liv. Lite naivt tänkte jag att det måste likna brännboll. Det visade sig vara väldigt naivt tänkt. Dagen innan matchen så tränade jag och några kollegor på att kasta. Fånga och lyckas träffa bollen med ett slagträ. När träningen var över så sa min kollega Takashi att förmodligen så kommer jag få vara pitcher imorgon på matchen då han tyckte att jag kastade långt. Här blev det ett litet missförstånd då jag inte visste vad en pitcher hade för position och Takashi med sin halvdåliga engelska får mig att tro att det är den personen som står allra längst bort för att fånga bollen om den någonsin kommer så långt. Det tyckte jag lät som ett fair deal. Jag ville inte ha för mycket ansvar på min första baseboll match. Nästa dag när de första lagen spelar och jag får förklarat för mig alla regler och vilka positioner alla har så inser jag, att pitchern är ju inte alls den som står längst bort, det är ju den som står i centrum och kostar bollen (ashårt) till den som ska slå. Och nej reglerna var inte alls liknande som i brännboll som jag hade hoppats på, dem var snäppet mer komplicerade än så.

Så efter att jag lärt mig ytligt om spelets regler och sagt till klart och tydligt att jag inte kan vara pitcher så var jag redo att gå ut på planen. Det var med skakiga händer jag höll upp det tunga slagträet och kände nervositeten komma med allas blickar mot mig. Tro det eller ej men jag lyckas träffa bollen på första försöket!

Det var inte bara jag som var en amatör den kvällen, de flesta på vårat Dolphins Pacific lag hade aldrig spelat baseboll innan. Så vi var överlyckliga så fort vi träffade bollen och lyckades springa till närmsta plattan.

Vi vann inte den kvällen. Men vi lät inte det dra ner oss, vi hade haft en riktigt rolig kväll!