lördag 7 januari 2017

Christmas time

Det är helt otroligt vad tiden går snabbt! Det har redan gått två år sedan jag kom hit till Palau! Jag har varit dålig på att uppdatera på senaste tiden, men jag skyller på tiden, den bara flyger iväg! En liten kort uppdatering om vad jag gjort de senaste månaderna; Jag har varit hemma på semester i saknade och älskade Sverige. Helt underbart att få träffa min familj och vänner och framför allt, äta mängder av utsökt svensk mat! När jag kom tillbaka till Palau så började högsäsongen för dykning så det har blivit många lediga dagar ute på havet och upptäckt mer av Palaus otroligt vackra undervärld.

Och så kom julen! Hemma i Sverige känns det som att man stegvis laddar upp inför julen. Man tänder adventljusen, börjar spela jullåtar, ta på sig mer och mer kläder, desto kallare det blir. När man går omkring här i Palau i den 30 gradiga värmen så kommer det naturligt att man inte tänker på julklappar, snö, julbak och allt som hör julen till. Det känns det som att julen kommer smygandes på en. Man är inte beredd, helt plötsligt så är den där framför en! Men på själva julafton kunde jag faktiskt känna julkänsla. Inte under dagen kanske, då var jag och Yoko och hennes syster Yuko (ja, hennes föräldrar har bra fantasi när det kommer till namn!)ute och dök. Det var två väldigt bra dyk, vi kunde se en stor variation av fiskar, många hajar och några söta sköldpaddor.  Och det bästa av allt; vi kunde se delfiner!! När vi satt och åt lunch på båten såg vi några spinner dolphins vid ytan!  Et var riktigt häftigt at få se. På kvällen sen så kom julkänslan när jag och Oscar fixade ett svenskt julbord. Då alla grejer inte kan hittas i Palau så byttes de ut mot andra godsaker. Och med lite julmusik i bakgrunden så kändes det faktiskt som jul!








fredag 7 oktober 2016

Nana & Yutas bröllop

För några dagar sedan så gifte sig Nana & Yuta. Nana är min kollega och vän, det är hon som har varit min tränare och lärt mig det mesta jag kan om delfinträning. Yuta är som en stor teddybjörn som Nana träffade när han kom seglandes från Japan till Palau genom sitt jobb som dykarinstruktör. De hade bjudit in familj och vänner för att bevittna deras bröllop i Palau. Först anlände de till delfin anläggningen för vigsel ceremonin. Det var väldigt vackert. Från att vara van att se Nana i sina vanliga arbetskläder till att se henne på jobbet men en vacker vit brudklänning och blommor i håret var en härlig kontrast. 

Vårt företag har ett bröllopsprogram för våra gäster om det är någon som vill gifta sig vid vår vackra lagun. Våra gäster är för det mesta japaner. Det är alltid lika roligt att se den delen när prästen säger: du kan nu kyssa bruden. I japansk tradition så visar man väldigt sällan känslor öppet eller någon fysisk kontakt. Så de blir alltid lika stela när det står en stor skara med människor runtomkring och iakttar när de förmodligen för första gången kysser så andra kan se. Nana och Yuta var inget undantag.
Efter den stela kyssen och lite champagnedrickande så var det dags att bege sig till delfinerna. Vi hade självklart förberett ett lite mer speciellt program för Nana och Yuta. Först möttes de av delfinerna Roxy och hennes unge Elm som vi hade lärt ett nytt beteende när Nana inte har varit på jobbet. När vi visade upp ett hjärta så kramas Mamma Roxy och hennes kalv Elm med varandra. Det var väldigt sött. Detta följde av massa delfinhopp och klassiska pussbilder med delfinerna såklart. När mörkret började falla var det dags för de att bege sig tillbaka till fastlandet för att förbereda sig inför kvällens fest.
När resten av personalen hade röjt undan åkte vi också till fetsen, vi kom precis i tid för att hinna se när Nana och Yuta gjorde sin fina entré när de anlände till festen med en båt fylld av vackra ljusslingor. De möttes av glada människor,  blomblad och det bästa; blåsbubblor. Festen hade open-bar, tävlingar, det bjöds på dansuppträdande och god mat. En av höjdpunkterna var när Nana skulle hålla tal och hon börjdade gråta av alla känslor, just eftersom det inte ligger i deras natur att visa sina känslor så öppet blev det extra vackert.
Här är lite bilder från kvällen;








söndag 2 oktober 2016

En lugn dag på havet med Hobby Cat

För första gången i mitt liv så begav jag mig ut på en segelbåt! Och det ska ju nämnas att den var den minsta i sitt slag. Hobby Cat kallas den för. Den har ingen motor utan drivs enbart av vinden och den är gjord för max 6 personer. Det var jag Yoko och några till plus en livserfaren guide som gav oss ut på havet. Till en början så hade vi lite vind med oss men den avtog rätt snabbt. Det var faktiskt jätte skönt att bara klucka fram över vågorna och ligga och halvsova (detta var tidigt på morgonen och det ska nämnas att jag är ingen vidare morgonpigg människa) men framåt småtimmarna när vi alla började piggna till och var trötta på att paddla oss fram hoppade alla i med fenorna på och putade båten framför oss. Alla var i förutom Yuki, hon blev utnämnd energipåfyllare och gick och matade oss andra med chips medan vi simmade fram. Så efter det blev det snorkling och avslutningsvis lunch på restaurang VITA. En skön day-off helt enkelt!






söndag 4 september 2016

Oscars födelsedag

Efter Oscars favorit frukost (minihamburgare) hade jag planerat en dag på havet för födelsedagskillen. Jag, Oscar, Hitoshi och några fler var med på dagens äventyr. Det blev mycket wakeboard åkande och sist men inte mist! EXTREAM rullen, kan vi kalla den. Tre personer som ska hålla balansen inne i rullen medan vi studsar över vågorna. Det var en hel del teknik, men jag, Oscar och Hitoshi lyckades faktiskt hålla oss kvar! Hade nog tur att ha två killar bredvid mig som jämnade ut tyngden. När de andra tre tjejerna körde så flög de rätt snabbt av en efter en!


 Äntligen lyckades jag ställa mig upp!







måndag 18 juli 2016

En vanlig tisdag

Tisdag är en av mina lediga dagar.
 Jag börjar som vanligt dagen med att hålla i mitt tidiga yogapass under KB-bridge. Idag kom mina två morgontrötta kollegor; Iyumi och Mieka också. Så här avslappnade var de när yogan var över!
Fick ett samtal från Yoko, hon sa, du måste komma hit nu!! Det visade sig att hon hade en två veckor gammal hundvalp hos sig. Hundmamman dog när hon födde valpen så nu måste hon ha någon nära hela tiden för kärlek och mat. Den var så söt!!

Lunch med Iyumi och Mieka på djungel restaurangen! Så mätt 4 timmar och massa japansk mat senare.

Och snart är klockan fem så jag ska iväg och hålla i mitt andra yogapass för dagen på Palau Royal Resort hotel!

Så här kan en typisk Tisdag se ut för mig!
Dags att ge sig iväg!

Hade!








Bubble rings

Scanning är ett tecken som vi använder till våra delfiner, viket betyder att de kan göra precis vad de vill. Det går ut på att de ska använda sin fantasi! För ett tag sen gjorde vår delfin Layla en cool grej. Hon gjorde bubbelringar! Jag var personen som tränade henne just  då och så fort jag såg detta blåste jag i visslan (som betyder bra jobbat för delfinen) Layla, smart som hon är förstod snabbt att jag ville hon skulle upprepa detta häftiga beteende. Och nu vet hon exakt vad hon ska göra när jag ger henne tecken till det. Det här var det första beteendet som jag ”fångade” så jag är lite extra stolt! :)



tisdag 12 juli 2016

The crazy cat-lady

Min lediga dag spenderade jag på Palaus cat-house. Det är en gammal dam som bor lite utanför civilisationen tillsammans med alla hennes 37 katter. Jag och min vän Yoko kände att vi ville åka och kolla in stället och få kela med alla katter. När vi kom dit på eftermiddagen möttes vi av henne komma gående i sitt nattlinne med en katt i ena handen och en cigg i den andra med grått hår spretande åt alla håll. En äkta crazy cat-lady. Jag vet inte vad ni tycker men jag anser att världen blir ett roligare ställe med dessa intressanta karaktärer. Hon är amerikan och har på sina äldre dagar dedikerat sitt liv till de hemlösa katterna i Palau. Hon låter folk komma med katterna till henne och så tar hon hand om dem. Det finns gott om plats för alla att springa omkring på den stora tomten/djungeln. Och de får komma och gå in i huset som de känner för.

För en kattälskare som mig själv så var det ett litet paradis. Det var mysigt att bara sitta där i några timmar och kela med alla olika katter. Det var två katter som jag fastnade lite extra för. En hette Tomatsu, hon var bara några veckor gammal och hade fått en ögoninflammation. The crazy cat-lady (jag har glömt bort hennes riktiga namn) hade ett helt förråd med mediciner till katterna. Så jag hjälpte till att rengöra ögat och ta på lite salva. Den andra katten som jag fastande för hette Black Beauty. Damen sa att hon fick en tuff start i livet så hon förtjänade ett extra vackert namn. När hon föddes så var hon blind. Ett tag senare råkade hon in i en olycka där hon klämde sitt vänstra bakben och de blev tvungna att amputera bort det. Hennes täckning i ansiktet påminner mig om min katt Sotis som är hemma i Sverige nu. Och förut så hade vi en katt hemma som också var blind, Felix. Så på ett sätt påminde hon om honom också. Felix var en helt underbar katt, eftersom han var blind ville han så gärna ha någon nära hela tiden och började spinna bara man närmade sig honom. Även Black Beauty var en riktig kelis.


 Det här är Tomatsu
 Vackra Black Beauty 
 Musen på bilden var en av leksakerna jag hade med mig till katterna. Den var väldigt populär! Efter några minuter med katterna var den vita musen inte så vit längre
 Myspys